Ibland, när jag åtta på kvällen ligger i soffan och dör av sjuklig trötthet, tänker jag kanske det är såhär det känns att dö på riktigt, och blir rädd. Men så går det en stund och så tänker jag på att någonstans, antagligen på flera ställen samtidigt, på denna jord finns det människor som tittar på Friends just precis nu. Och det gör mig på lite bättre humör.
