Rasist

04.03.2016 kl. 16:35

Mötte en rasist igår. Jag vågade inte ens titta på honom, jag bara hörde hans bröl några rader bakom mig. Min puls blev skyhög och jag blev livrädd. Senare insåg jag såklart att det inte fanns någonting att vara rädd för. Det enda farliga med honom var väl att han vägrade lyssna, och att han besitter en hemskt orättvis världsbild. Men det i sig är också jävligt skrämmande. När jag kom hem igen var jag så rastlös och upprörd att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Jag ville skriva om det, men orden räckte inte till. Jag nöjde mig med att skissa honom (även om jag, som sagt, inte ens tittade på honom och därför inte vet exakt hur han såg ut) för att kunna lämna honom bakom mig. Och att läsa Jessicas text. Jag tror hennes ord räcker till för alla som var i det rummet då. 

 

För lite glädje i livet lägger jag till en kattbild. Siri tror fortfarande att hon är så liten att hon ryms att ligga i min servetthållare. Hon har fel.

Kommentarer (1)
Spamfilter
Skriv siffran 5 med bokstäver:
Fint bild (trots allt)! Tror bestämt att vi fick "lyssna" på samma typ igår. Jag blev också skrämd först, hans ilska verkade så okotrollerad... Det här kan låta som en klyscha men jag tror han är jävligt rädd själv.
Eva05.03.16 kl. 01:43
Tack! Ja, jag tror du har rätt, att han också är rädd. Men det känns som att hans rädsla är mycket mer ogrundad och okunnig än vår, och okontrollerad för den delen, och det kan vara väldigt farligt. Usch...
06.03.16 12:15


En fnatt som tänker osammanhängande tankar och försöker uttrycka dem genom texter och teckningar

Det här är främst ett anteckningsblock framom något annat, med målet att använda så ocensurerade ord som möjligt



 

Follow