Idiot i Limbo

29.11.2015 kl. 20:32

Ibland finner jag mig själv i ett limbo mellan framtidsdrömmar och framtidspress. Då känner jag mig kvävd av pressen och nedtryckt av drömmar jag inte aktivt jobbar för, vilket slutar med att jag ligger på soffan (a.k.a. Limbo) och stirrar på dödsdömda tv-program. Sen tänker jag. Tänker tänker tänker, att jag måste sluta älta, ställa mig upp och arbeta och, framför allt, göra det jag VILL göra och BEHÖVER göra. Strunta i framtiden, även om den hotar att hugga mig i ryggen om bara några dagar, och inse att det är nu jag lever. Alltid det här nuet. Att det ska vara så enkelt att mista något som är så evigt, att ständigt försöka skjuta upp något som är oundvikligt. 

Meditationen och jag gjorde slut i sommar och jag saknar den så innerligt. Ändå gör jag ingenting åt det. Det är ju inte som om jag måste klättra över hajkäftar för att meditera igen, men ändå undviker jag det, ändå låter jag bli att sätta mig ner på golvet en liten stund varje kväll och bara andas. Och det är så jag blir idioten i Limbo som inte kan räddas av någon annan än mig själv.

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 1 med bokstäver:


En fnatt som tänker osammanhängande tankar och försöker uttrycka dem genom texter och teckningar

Det här är främst ett anteckningsblock framom något annat, med målet att använda så ocensurerade ord som möjligt



 

Follow