Jeg er ikke så gira på livet akkurat nå. Precis när jag börjar få aknen under kontroll, lämnar jag den onda cirkeln bara för att träda in i en annan: Psoriasis.
Det är många i min familj som har det, och jag har vetat att jag själv också har det i flera år. Men nu är det illa. Tidigare handlade det om en liten röd prick åt gången då och då, och en hårbotten som lätt återhämtade sig med ett receptfritt schampo. Men nu har jag röda fläckar över hela min kropp, som varje kväll måste smörjas in med starka kortisonsalvor, och en hårbotten som ständigt måste vårdas med receptbelagda, giftluktande vätskor.
Oftast är det helt okej. Jag försöker göra det bästa av det, och tänka på den tid det tar att smörja in varje fläck var för sig som en liten meditativ stund tillsammans med min kropp. Men sen kommer morgonen då jag måste förbereda mig inför människomöten och sminka mig. Då lyser den flagande huden på tinningarna, i pannan, på näsan och på käken genom låtsashuden på tub.
Ibland när jag ser mig själv i spegeln tänker jag på mitt framtida bröllop. Även om jag aldrig ens drömt om att gifta mig har jag redan bestämt mig för att min brudklänning måste täcka så mycket hud som möjligt. På bröllop ska man känna sig fin, man ska vara vacker och älskad. Jag gruvar mig inför att gifta mig, uteslutande på grund av min hud. Just nu klarar jag inte av att föreställa mig vacker. Inte ens till ett bröllop utan datum.
Är jag realistiskt är de här tankarna löjliga. Varken akne eller psoriasis är sjukdomar som är livshotande (om man bortser från självmordsstatistik). Varje dag tar jag medvetna val för att så småningom kunna hela den underliggande inflammationen som härjar i min kropp. Men idag är en dag när jag bara inte orkar. Idag beställde vi pizza just på grund av den orsaken, och även om det inte är ett av de mest medvetna valen jag gjort, så bad jag - med utropstecken - att få utan ost (animalier och jag kommer inte så bra överens). När det plingar på dörren och vi öppnar våra pizzalådor svämmar de båda över av drypande, äcklig gul sörja. Jag var tvungen att skrapa bort osten så att middagen i princip bestod av 80 % pizzabotten och 20 % ananas och oliver.
Som sagt.
Jeg er ikke så gira på livet akkurat nå.