Idéfylld & Sömnlös

Kunde omöjligen somna igår natt av ren iver. Det brukar alltid vara L som ligger och rullar på sin sida av sängen för att han har så många idéer. Nu för tiden är det jag. Men istället för rullar ligger jag och svävar en bit ovanför madrassen, oförmögen att hitta en bekväm insomningsposition samtidigt som jag spricker av längtan tills jag kan genomföra alla idéer. 

20.10.2016 kl. 19:19

Inktober dag 6

Med och utan filter. Tycker oljemålningsfiltret är löjligt coolt. So far älskar jag Photoshop, även om det känns massivt och jag egentligen inte har en aning om vad jag sysslar med. Kul är det i alla fall. Dagens tema i #inktober är hidden. Det här är jag som misslyckas med att svara (LÄS: gömma mig från lärarens oförlåtande blick) på en grammatikfråga under dagens föreläsning. 

06.10.2016 kl. 19:49

Bolla

Ja åt fyra bollor på kanelbullens dag igår. 
No regrets. 

05.10.2016 kl. 12:17

Gammal favorit

Tyckte det var dags att ändra om lite här på bloggen. Tyvärr fick jag inte hela bilden att passa in där uppe hur jag än försökte justera pixlar och storlek. Det får vara sådär tillsvidare, men blir nog illa tvungen att ändra det på nåt sätt.
Bilden är en personlig favorit från ifjol sommar då jag var trött på allt och alla, men ändå hittade någonting fint att tänka på och göra. 

(Fin gul rand som jag inte såg när jag redigerade, hehe.)

26.09.2016 kl. 13:58

"A"

Jag vet att jag bloggat lite när aktias hemsida kommer upp först när jag skriver "a" i adressfältet. 
16.09.2016 kl. 13:28

Halvvägs

Tänker ofta för mig själv att jag är halvvägs nu. 
Tre år bakom mig.
Tre år kvar. Minst. 

Har jag klarat det förr måste jag väl klara det nu. 
Eller?

Jag har helt andra utmaningar med mig nu än vad jag hade förr, 
men samtidigt har jag blivit mycket mer säker på mig själv och mina val än vad jag var då, även om min självkänsla lider ganska ofta. 

Så lite starkare är jag väl nog. 

Jag är halvvägs nu. 
13.09.2016 kl. 10:22

Borta

Så skönt att vara ifred från alla åsikter ibland. 
Nästan alla iallafall. 

Plötsligt har jag en hel rad med kreativa projekt framför mig. 
Rädd och ivrig.

Försök tro på det jag gör.

19.08.2016 kl. 15:30

Psoriasis

Jag hatar psoriasis. Jag har en dålig dag idag, och det känns mer som att mina utslag styr mig än vad jag styr mig själv. Jag hatar att jag bryr mig om vad andra tänker när de ser mig. Jag hatar att utslagen är så jävla synliga att jag inte vågar ha på mig kläder som låter solen hela huden. Jag hatar att jag tänker på det dygnet runt, och att jag är rädd för att resa till Norge och vara tvungen att förklara det för L:s vänner och familj. Jag hatar att jag är rädd för sommaren och exponeringen den innebär för min kropp. Min stackars ensamma kropp. Min rädda kropp. Jag hatar psoriasis, och framförallt att det gör det så svårt för mig att tycka om min kropp. När jag äntligen hade börjat känna mig bra. Vacker. Någon som passar in i mängden. Kanske det är meningen att jag aldrig ska passa in. Det här är ett jävligt vrickat sätt att lära mig det, Universum. Jag är inte tacksam.

 

Just nu önskar jag bara att jag hade råd att bo i en stuga hela sommaren. Bo på ett ställe var allt jag behöver finns; mat, vatten, böcker, pennor och papper, och L. Ett ställe där jag inte behöver träffa någon annan på flera månader. Ett ställe där jag ifred får ta reda på hur jag kan bli frisk, och pröva mig fram utan att skämmas. Ett ställe där jag kan ligga naken i solen. Ett ställe där jag kunde återhämta mig, lära mig att min kropp är vacker trots psoriasis. Ett ställe där skönhetsideal inte kunde nå mig och bryta mig ner. 

 

Jag hatar psoriasis. 

03.06.2016 kl. 11:51

Second hand-klädutmaning, möbel edition

Det är flera veckor sedan jag blev utmanad av Julia att posta bilder på tre olika second hand outfits. Jag har tänkt på det flera gånger, och till och med blivit inspirerad och tagit några bilder på mina favoritloppiskläder. Men det är ju tyvärr så att jag är urusel på att ta bilder på mig själv, speciellt när det kommer till outfits; det gör mig självmedveten på ett otroligt pinsamt sätt. Men något gott kommer det väl ur allt, och utgående från det föddes idén att ta bilder på möbler istället.

En stor del av våra möbler är second hand. Många av dem var dessutom alldeles gratis - när studerande flyttar ut från studentbyn händer det ofta att de lämnar efter sig alla möjliga olika saker som de inte fick med sig i flyttlasset, inte ville ha längre eller helt enkelt inte fick sålt. Vilken guldgruva!*

 

1. Soffan är köpt via findit, de bruna kuddarna är från loppis och tavlan är ärvd. Resten är nytt.

 

2. Den här stolen hittade vi förra veckan när våra grannar flyttade ut. Den var full med katthår, men vi skurade den noggrant och nu är den min och kattens favoritplats i vardagsrummet. Dessutom har vi sett både grannarna och deras katter, så vi är ganska säkra på att den blivit väl omhändertagen innan den blev vår. Lampan bakom är också ett gratisfynd! 

 

3. Både vårt råddiga köksbord och våra köksstolar är möbler som någon annan inte ville ha. Jag är alltid skeptisk när L insisterat på att bära hem saker som är lämnade (jag menar, det kan ju finnas en äcklig anledning till varför de tidigare ägarna inte ville ha dem), men efter att man skurat och installerat dem är jag alltid nöjd. Vår fina radio, som knappt syns bakom allt rådd, är också ett loppisfynd.

Needless to say, så är second hand något av det bästa som finns!

 

*Jag är däremot väldigt skeptisk till att ta kläder eller andra tygbeklädda ting av rädsla för vägglöss. Vet inte ens om de bara håller sig till tyger och stoppade saker, men än så länge har vi inte råkat ut för dem!

29.05.2016 kl. 18:25

Slutet för den språkliga nudismen

Jag har kommit fram till att jag och den språkliga nudismen är tvungna att flytta för att kunna frodas. Därför har jag i all tysthet bytt bloggportal, men endast med skrivandet. Jag vill stanna kvar på ratata med mina bilder och annat kreativt, för i den bemärkelsen fungerar vi väldigt bra tillsammans. Det här gör jag inte för att jag skulle vara missnöjd med ratata (det är ju faktiskt tvärtom, och det är därför en del av mig stannar), utan för att jag behöver stiga tillbaka och vara för mig själv i mitt lilla privata hörn av internet, och lära mig på att uttrycka mig mer äkta. På den nya bloggen har jag hittills haft en besökare, och jag tror att det är jag själv som inte kom ihåg att logga in innan jag klickade in på den. Det är väldigt skönt. Mitt egna lilla internetrum. Kanske argusti blir ett slags portfolio, eller kanske bara ett rum för korta tankar. Det visar sig. Hur som helst, vi ses!

23.04.2016 kl. 14:43

Bloglovin'

Tydligen har min blogg äntligen dykt upp där! Så nu går det att följa: Följ min blogg med Bloglovin.
23.04.2016 kl. 00:17

Throwback och hur ska vi klara oss utan Siri

Throwback till när jag yogade vid kanten av ett stup i Norge. Hoppas göra samma i år. Om vi klarar av att lämna Siri hos mina föräldrar i ett par veckor, vill säga. Vi gråter redan lite över det, tänker på hur ensam stackars pusen kommer vara. Inte för att mina föräldrar skulle vara dåliga kattvakter, snarare tvärtom, men hon är en liten fjant som behöver oss. Fast kanske det är mer synd om oss, kanske det är vi som inte klarar oss utan henne.

17.04.2016 kl. 16:56

Hur jag blir vän med min kropp igen

Det här är jag som lär känna min kropp. Jag som blir vän med den igen. Men samtidigt som det är jag som lade mig ner, tog en bild och började teckna, är det här inte jag - det är bara en reflektion av kroppen, utan alla utslag dessutom. Men den här reflektionen visar att min kropp också kan vara ett konstverk, och inte bara en otränad, trött sjukdom som jag länge gått och trott. Jag hoppas vi kommer ihåg att ta hand om varandra bättre nu, du och jag. Min kropp och jag.

Att bli diagnostiserad med psoriasis var svårare än jag trodde, och det gav mig en förvrängd kroppsbild. Därför gjorde jag det här. Det var lite känslosamt, men väldigt terapeutiskt. Jag kommer hänga den här teckningen på min vägg, för att ständigt påminnas om att kroppen kan vara ganska fin den också, även i positioner jag hade för mig var osmickrande. 

Skulle som vanligt vilja skriva mycket mer om det här, men måste smälta arbetet innan jag kan komma med några fler reflektioner.

14.04.2016 kl. 16:14

Usch

Jag tänker mest nu. 
Därför skriver jag knappt, 
allt sitter fast i huvudet eller på tungan, 
inte i bokstäverna. 
Men jag saknar skrivandet. 
Har en liten identitetsutveckling (alternativ till identitetskris) igen. 

12.04.2016 kl. 16:08

Fotografier som fönster

Människor är intressanta. 
Idag var jag i en annan människas lägenhet (inbjuden såklart) och tittade på fotografier från en för mig okänd barndom placerade på ett kylskåp. När jag tänker tillbaka på mitt eget liv är alla händelser självklara. Det ligger en trygghet i att jag känner mitt eget liv; jag minns söndagspromenaderna i skogen som igår och jag kommer ihåg när vi var och plockade lingon och Lotta nästan steg på en orm. Den dagen hade jag på mig en min favorittröja med Ariel på, och det minns jag för att det finns ett fotografi på mig från då, med en bulle i handen mitt bland lingonriset. När jag tittar på andras fotografier blir jag så förundrad, för personen på bilden måste också minnas hur hon står med en cykel på en gårdsplan som igår. Då blir det plötsligt väldigt privat. Bilden är ett fönster till den andras liv, och en liten bit av allt det den personen är. Det är en ganska fin grej, att få ta del av det. Att fråga är det där du? och få höra en liten nostalgisk berättelse om varför fotografiet finns. Det är jag tacksam för idag. De små fönstren till andra människors liv, och äran i att få ta del av dem. Kanske vi borde införa en dag i månaden när alla invånare i varje stad samlas med sina fotoalbum och delar med sig av sina fönster. Kanske främlingsfientligheten skulle suddas ut då. 

03.04.2016 kl. 19:22


En fnatt som tänker osammanhängande tankar och försöker uttrycka dem genom texter och teckningar

Det här är främst ett anteckningsblock framom något annat, med målet att använda så ocensurerade ord som möjligt



 

Follow