Sommarplaner:

  1. Andas
  2. Meditera
  3. Sommarjobba
  4. Andas
  5. Sova
  6. Äta
  7. Meditera
  8. Slappa
  9. Jobba
  10. Andas 

 

Det känns som att jag sakta börjar greppa tag i mitt liv igen. Vagt och subtilt samtidigt. Försöker släppa behovet av kontroll, och bara låta livet hända utan skuld och ångest. Mår dåligt, men mår också lite bättre nu än för bara en månad sedan. Mycket tack vare skogen i Norge och Stop, Breathe and Think (a.k.a. min livlina).

Kära Fanny,
Du duger som du är. Du behöver inte skämmas över din kropp, din brist på energi, dina cravings, dina tankar eller känslor. Du behöver inte vara rädd för någonting. Du är trygg. 

Publicerad 04.07.2017 kl. 20:03

Surya Namaskar

Publicerad 27.04.2016 kl. 15:56

Utomjordiska ögonblick

Ibland låtsas jag att jag är en utomjording. Det enda som krävs av mig är att jag ska upptäcka livet här och göra det bästa av det, utan begränsningar. Det blir mycket enklare att leva, ingenting att förlora. Jag är ju ändå strandad här. Idag dansade jag till musik som känns i själen, med min varma, sömniga katt i armarna. Då kände jag att livet är jävligt fint.

Publicerad 04.02.2016 kl. 11:40

Idiot i Limbo

Ibland finner jag mig själv i ett limbo mellan framtidsdrömmar och framtidspress. Då känner jag mig kvävd av pressen och nedtryckt av drömmar jag inte aktivt jobbar för, vilket slutar med att jag ligger på soffan (a.k.a. Limbo) och stirrar på dödsdömda tv-program. Sen tänker jag. Tänker tänker tänker, att jag måste sluta älta, ställa mig upp och arbeta och, framför allt, göra det jag VILL göra och BEHÖVER göra. Strunta i framtiden, även om den hotar att hugga mig i ryggen om bara några dagar, och inse att det är nu jag lever. Alltid det här nuet. Att det ska vara så enkelt att mista något som är så evigt, att ständigt försöka skjuta upp något som är oundvikligt. 

Meditationen och jag gjorde slut i sommar och jag saknar den så innerligt. Ändå gör jag ingenting åt det. Det är ju inte som om jag måste klättra över hajkäftar för att meditera igen, men ändå undviker jag det, ändå låter jag bli att sätta mig ner på golvet en liten stund varje kväll och bara andas. Och det är så jag blir idioten i Limbo som inte kan räddas av någon annan än mig själv.

Publicerad 29.11.2015 kl. 20:32

Om en meditationsupplevelse

Några timmar efter att vi berättat för varandra vad vi tror vi var i våra förra liv; du en stridspilot, hon en föräldralös och jag en knarkmissbrukare, sitter jag i meditation och suddar ut mina gränser. Det låter antagligen väldigt diffust, och det var det också, samtidigt som det var oändligt uppenbart. Ett upprepande av ordet och siffran ett i mitt huvud gjorde min tankeström alldeles förvirrad att den var tvungen att sakta ner och stanna upp helt. Det började susa för mina öron liksom det vibrerade i alla celler i min hud. Mina fysiska gränser blev oviktiga, och jag var hela rummet. Jag fyllde tomrummet, var enorm och jag kände att jag lätt skulle kunna sträcka ut min vänstra hand och ta tag i hela min säng med pekfingret och tummen. Men allt jag gjorde var andas. Uppleva och andas. Allt jag var var energi. Och även om jag var så flytande var jag mer centrerad än tidigare. Jag var djupt rotad i min ryggrad, som om den var det enda fysiska som längre spelade någon roll, och jag var trygg i det. Det var jag, vem jag, och antagligen alla andra människor, egentligen är. Det här varade i flera andetag, det pulserade och växte innan det sakta drog sig och mig tillbaka till kroppen. Mina tankar försökte ofta bryta sig in och analysera eller hålla hårda tag om upplevelsen, men den måste hållas orörd, endast upplevas i ögonblicket.

Nu i efterhand har jag försökt känna efter om jag är annorlunda, om det här har förändrat mig på något vis. Men jag känner mig likadan som innan, om än något mer djupt rotad i mig själv. Mer trygg, mer närvarande. Det är inte första gången jag upplevt det här, och definitivt inte sista. Det är otroligt lockande att försöka gripa ett fast tag om känslan som var och tänka sönder den; bryta den i tusen bitar för att förstå den och kanske fiska upp den igen. Men jag vet mycket väl att det inte är så det fungerar, och därför låter jag det vara. Därför släpper jag taget om det, trots att det var ganska så fantastiskt, och omfamnar istället det som upplevs just nu: mensvärken, internationella yogadagen, söndagslugnet och söndagsrastlösheten. 

Publicerad 21.06.2015 kl. 12:30

Försvar av köp

Köpte precis ett alldeles för dyrt yogaprogram. 
Men det är ju Meghan Currie,
så vad kan jag göra. 
Dessutom var det bara 24 timmar kvar av 20%-rabatten. 
Så jag måste ju. 
Hade jag väntat längre hade jag absolut aldrig kunnat köpa det.
Svindyrt. 
Men det är ju Meghan Currie!*

Edit:
Hittade tio minuter av tremånadersprogrammet på youtube. I'm so excited!




*ja, jag är lite förälskad i henne
 
Publicerad 11.06.2015 kl. 22:17

chakras

Bara en liten anteckning till mig själv.
 

Publicerad 27.05.2015 kl. 21:25

"The secret of life is to 'die before you die' - and find that there is no death."

Lyckligtvis bearbetar jag den ångestfyllda stressen genom att nästan desperat återvända till lugn och ro. Jag köpte Eckhart Tolles The Power of Now för många år sedan, men det är först nu jag klarar av att ta in den. Och för mig är det den bästa vägen till överlevnad; att acceptera det som är, det vill säga DÖDSÅNGESTEN OCH PRESSEN av studierna, och sluta identifiera mig själv med tankarna och känslorna. Jag finns någonstans där under som betraktaren, och jag trivs så väldigt väl där. Tar livet av egot och är mer vid liv än någonsin tidigare. 
Publicerad 01.05.2015 kl. 19:03

Meditationen och jag

Meditationen och jag har haft ett on-off förhållande i snart fyra år.
Den senaste tiden har vi dock stått varandra väldigt nära, 
och älskat varandra på nära håll när det har varit som tyngst
och lättast 
och någonstans mittemellan. 
Vi kommer säkert gå genom många krokiga vägar och ta några pauser från varandra med tiden; som vilket förhållande som helst är det ingen promenad i vårvädret varje gång vi sätter oss ner för att spendera tid med varandra. Men vid slutet av dagen är vi båda där. Alltid. Vare sig vi vill det eller inte är vi helt enkelt tvungna att ta varandra i handen och bara vara tillsammans. 
Och det är det viktigaste beslutet vi båda fattar,
varje dag,
resten av livet. 
Kom ihåg det. 
Tack. 
Publicerad 30.04.2015 kl. 11:23

Liivi

"Life is like arriving late for a movie, having to figure out what was going on without bothering everybody with a lot of questions, and then being unexpectedly called away before you find out how it ends."
- Joseph Campbell
Publicerad 24.03.2015 kl. 17:55

meditation

betraktar mina tankar istället för att vara bland dem/del av dem (äntligen)
de finns till för att samarbeta, inte sabotera

tropåmigsjälvtropåmigsjälvtropåmigsjälv

Publicerad 13.01.2015 kl. 23:45

abstinens



Ska införa yoga som pausgymnastik under långa universitetsdagar.
Dessutom:
mens = no yoga for you
tydligen.

Brev till mens:
Snälla ta slut

mvh Fanny

Publicerad 30.10.2014 kl. 20:15

Tack


Idag är jag lite extra förälskad i Meghan Currie.
Utan henne skulle jag bränt upp min yogamatta för länge sedan.  
Den skulle åtminstone vara lite dammigare än vad den är nu. 
 
Publicerad 30.10.2014 kl. 12:54

Fallen angel


Jag föll i alla fall väldigt många gånger.
Publicerad 18.10.2014 kl. 14:01

Höstyogamodus

Publicerad 06.10.2014 kl. 18:04


En fnatt som tänker osammanhängande tankar och försöker uttrycka dem genom texter och teckningar

Det här är främst ett anteckningsblock framom något annat, med målet att använda så ocensurerade ord som möjligt



 

Follow

 

Kategorier

Senaste kommentarer

29.09, 22:22Depression av Josefin
15.09, 09:09Depression av Matilda
14.09, 21:50Depression av Hedenandis
27.08, 18:34Ny teknik av Victoria
17.07, 18:00Sommarplaner: av Josefin